Jobbat idag och runt 7på kvällen  dök två ur personalen upp och skulle hämta Busan, husets katt. De skulle ta henne till Blå Stjärnan då hon inte verkat riktigt kry. Det visade sig även att hon hade urinvägsinfektion, så nu ska hon få pencillin. I vilket, vad som verkligen gjorde mig glad är att se hur otroligt mycket denna lilla katt betyder för personalen. Inte så att en som jobbar åker in med henne när hon mår jättedåligt, utan två stycken som är lediga åker ut till Dalsjöfors för att kolla en katt som verkar lite mer än vanligt stressad och hänging. Som om detta inte vore nog betalar de även veterinär- och medicinkostnader ur egen ficka. Det är deras lilla vän och henne ska man ta hand om.

Det ger mig på ett töntigt sätt hopp om mänskligheten att se dessa lite äldre kvinnor ta hand om en gammal katt som att hon vore deras barn. Att se deras engangemang och den självklarighet som det är för dem att direkt åka in och kolla henne samt se till att hon så fort som möjligt blir bra. Att göra det man kan för denna lilla katt. Det värmer.