Och det har det ju egentligen inte gjort heller. Jag är inte norrman, inte oslobo. Men likväl har jag gråit mig till söms, suttit i shock och pratat med mamma och pappa. För det är platser man vet om, folk jag oroat mig för. Vänner som lever i vardagen. Allt blir svårare när det är närmre, lättare att ta till sig. Och Norge är som Sverige, fast norskt. Det är den enda skillnaden egentligen. Och det gör det så äckligt sjukt att ta in. För att man måste ta in det. Oslo är så nära att det inte går att inte få in. Det fastnar. Och läger. Man går inte in och skjuter ihjäl folk på läger. "Det är det nordiskaste vi har. Grundkärnan. Vårt hjärta. Det enda ställe man verkligen kan vara trygg på." Citerar detta från en av mina närmsta. Och det är så sant, men uppenbarligen så falskt. För trots att man inte gör det är det gjort. Det som inte kan hända har hänt. En regeringsbyggnad har bombats och ett krig har varat på en ö. Terrorn har kommit till norden.


Oslo, jag kan aldrig känna mig in i er tragedi, men jag känner med er. Jag kan aldrig känna den bottenlösa skräcken eller saknaden, men jag kan paralyseras av tanken på det som hänt, av känslan på hur det måste kännas för er.

Läs om du vågar, det har tagit mig hela dagen att komma igenom. Och tårarna kommer fortfarande titt som tätt.

Insett att jag helt glömt bort att länka er vidare till den blogg jag använder nu när jag håller hus i Frankrike under sommaren. Så klicka in här och se vad jag har för mig nu.

Nu beger jag mig mot tåget för att fira midsommar uppåt landet, och när jag skriver här igen tror jag att jag är i Frankrike, lär inte hinna blogga något innan måndag. Så glad midsommar på er allihopa!!

Kaoskaos, i rummet, med högar av kläder, rader av skor, nerdumpade väskor och en vankande hund. Två biljetter att boka, tider som måste diskuteras och en mage i uppror. Där har ni mig just nu, mitt i stormens öga, helt lugn och dagdrömmande, som att pågår detta egentligen någon annan. Är det en film jag tittar på tro. Eller helt enkelt för att det känns så bra, trots allt. Så därför kommer här en lista, tagen av Rania

10 Favoriter

Färg: Rosa, grön, vit, blå, ljust, vinter, vår, asså en färg är ganska svårt att säga, Älskar färg haha

Mat: Trattkantarellsoppa, och ostar, med kex, vin och lite vindruvor
Band: Just nu spelas "Needtobreath", men favorit..hm..
Film: Det här med val..inte min starkaste sida..
Bok: Så kom ytterligare ett sånt där omöljigt.. Så svaret blir vad som ligger på nattduksbordet för tillfället, "Livet Deluxe" av Jens Lapidus
Sport: Ridning och skidåkning!
Årstid: Alla har sitt, men vinter!
Dag i veckan: Jadu, har alltid gillat tisdagar, vet inte vad det är, men något är det, tisdagar och torsdagar
Glassmak : Vanilj
Tidpunkt på dagen: Morgonpromenaden i skogen

9 JUST NU

Humör: Illamående och halvt bortkopplad
Smak: Tuggumi, Extra Pepparmint
Kläder: Mjukisbyxor och min lillebrors alltförstora och gosiga hoodtröja
Background: On my desktop? space
Nagellack: Rosa, både på finger- och tånaglar
Tid: 13.49
Omgivning: Mina klädhögar
Irritationsobjekt: Grannens gräsklippare

6 HAR DU NÅGONSIN

Dejtat någon av dina nära vänner: Nja, eller njo, eller kind off fast hm..
Brutit mot lagen: Inget stort olagligt nä
Blivit arresterad: Nix
Badat naken: Klart, vad skulle sommarsverige annars vara?!
Varit med i TV: Ja
Kysst nån du inte kände: Ja

3 PERSONER
Du kan berätta allt för: Krook, Rania, Cecilie, Jenny, Emma och vänta här..nu är jag visst uppe i fler än tre..
Du gillar: Alla ovanstånde samt alla onämnda!
Du inte gillar: Hon tandläkaretanten som ringde fel imorses och vägrade inse att jag inte alls heter Avar, och att jag definitivt inte bor i Arvika.  I övrigt känner jag mest att detta är påväg att bli en av de minst organiserade listorna på länge.

2 VAL

Kaffe eller te: Kaffe, men te under kalla kvällar
Vår eller höst: Vår för värmen, grönskan och ljusa kvällar. Höst för färgerna och mysiga fikan i höstrugget

 

EN ÖNSKAN

Att jag ska vara färdigpackad och ute i svampskogen med mamma och Scotty, eller vid havet och fira midsommar, eller i Nice på stranden med Cecilie och Madde och en glass i handen.

Nu var det dags att klättra upp på vinden! För att hämta ner väskor och sen är det bara att börja packa. SNartsnart bär det av.

Igår sa jag hejdå till Rania, vilket bestod av fotning/jagande av uppehåll i vädret, kaffe och härligt prat. Idag ska jag och mamma ut i svampskogen och sen är det inte mycket kvar, inte mycket alls.
NU, hämta väskorna, och då ska jag för allt i världen inte glömma mina inlines! Snart ska det åkas Cecilie!




Cherioos