Nyss hemkommen från en härlig promenad i solen med min kära vovve. Så nu sitter jag här med kaffekoppen, packat upp efter helgen och väntar på att Scottys tassar ska torka. För snart ska här klippas på en pudel. Det krävs inte många dagar utan pälsvård för att han ska vara en enda stor tufs. Men snart ska han minsann bli fin igen! Och sen är tanken en härlig eftermiddagspromenad på Ymer. Ibland är hösten verkligen bara så härlig!

Helgen uppe i Stockholm hos lilla farmor var hur härlig som helst den med, jättemysigt att träffa henne igen! Hann dessutom med att träffa min kära kusin som jag inte sett på jättelänge samt en sväng förbi landet. Där tog jag och pappa en kanot och begav oss ut på sjön. Det var helt fantastiskt. Snö på klippkanterna och trädgrenarna, is längs kanterna, helt vindstilla, tyst och kallt. Det enda som bröt tystnaden och stillheten på sjön var fåglarna som skrämdes upp av det som tyst gled förbi dem. Allt medan solen gick lägre och lägre, dimman ökade och la sig längs strandkanterna. Månen tittade fram och fåglarna flög snabbt och lågt över sjön. Vattnet som var en enda stor spegel där björkarna lyste i vitt och guld. Runt omkring tändes så ljusen i de hus där någon eldade och en annan började förbereda kvällsmaten och lördagskvällen. Rofyllt.

Det var så längesen jag var på landet, och att få det timmar som jag och pappa fick där var fantastiskt. Det är så vackert, och så härligt. Sedan åkte vi tillbaka till farmor och umgicks med henne hela kvällen och igår eftermiddag satte vi oss så i bilen och begav oss söderut igen. Och nu sitter jag här, funderar på om Scotty är tillräckligt torr än, och har gamla härliga barndomsminnen framför näthinnan. Känner mig äckligt lycklig, ni vet sådär glad och nöjd att det bara spritter i en.

Ska nog springa upp på vinden först bara, och ställa upp min väska, så är det gjort.
Cherioos