Ja så har det varit, under nu tre dagar har jag inte ens varit i närheten av någon dator, eller jo, i närheten så klart, men jag har inte använt, för jag har inte varit hemma. Och det har varit så skönt. Så härligt att bara kunna sitta och prata i timmar, ta en lång promenad, jobba, laga mat, och inte ens tänka på att gå in på Facebook, läsa bloggar eller blogga själv. Att bara vara i nuet och njuta av de jag varit med och runt omkring. Det har varit hörliga dagar, och dagar av mycket tankar. Men nu är jag tillbaka i rummet mitt och är småirriterad på att Spotify inte vill starta. Samtidigt som jag tänker massa, massa. Fast egentligen borde jag skynda mig att göra mig iordning för snart ska jag och mamma åka ner och gå på stadsteatern. Det ska bli mysigt såhär i höstmörkret.

Ska se om jag drar mig hit och skriver några fler rader när jag är hemma ikväll sen, nu när jag åter lever med datorerna.